Ibland blir jag sååå trött på att behöva försvara, förtydliga eller definiera saker... trött på att det alltid är vissa personer som nästan jämt skall motarbeta eller missförstå eller helt enkelt inte lyssnar till vad som egentligen sägs, utan får det till något helt annat med ett helt annat syfte där dem snarae går till försvarsställning och argummenterar emot,... WTF... thats not what things are about!!! Så trött på det, står mej upp  i halsen...det finns faktiskt flera sätt att se på saker, och de handlar inte alltid om rätt eller fel eller att de andra synsätt och perspektiv som finns inte betyder något å inte är bra, ibland handlar det till och bara om att uttrycka sig olika, ffs... ORKA!...

Ta saker för vad dom är istället för att gö dom till något som inte finns eller har en helt annan mening...

Man kan faktiskt förstå utan att behöva hålla med, men man kan också både hålla med och förstå men ändå kunna se saker på andra och flera sätt...

Det e verkligen upp till var och en hur man vill leva sitt liv... Som alltid beror de ju mycket på vad man har för förutsättningar men hur man vill uppfattas som person och hur man vill utge sig själv avgör man mycket själv... Sen är det ju inte alltid att omgivningen uppfattar en som man vill eftersom vi lever i en ytlig värld så blir de ju lätt så, dessutom är det kontextbundet eftersom vi ofta utgår från dem när vi intar olika roller... Så de kan ju givetvis te sig olika oxå men jag menar mer att de handlar om att skapa sig själv...

Jag tycker det är kul och höra på andra lyssna på deras åsikter, tankar, känslor och om deras liv och vad dom anser om saker i mitt... men jag har nog mer eller mindre alltid vart sådan att jag fattar beslut själv och jag vänder definitivt inte kappan efter vinden... sånt kan jag tycka är otroligt irriterande. Men sure visst alla får leva sina liv hur dom vill så länge de inte innebär att man sårar och kör över andra människor. Folk som påpekar av egoistiska skäl hur jag bör tycka, tänka och göra för att de skall passa dom retar dock gallfeber på mej. Ja alltså de e egentligen syftet och avsikten med handlingen jag stör mej på. Man märker ju tydligt om det är för att personen bryr sej och vill ens bästa eller om det är bara för att bitcha...

Jag lägger dock inte så stor vikt i att ta åt mej och bry mej om folk som inte betyder något för mej... det är en sak jag fått lära mej... och har märkt... för de e verkligen inte värt det... dessutom vrf lägga energi på något som är betydelselöst...

Det svåra är att inte ta åt sej av folk man känner som man märker inte bryr sej lika mkt om en som man gör om dem... dom sjuker ju i ens ögon och man mister ju iof förtroendet för dem, men första gången man inser att man inte längre är trygg hos en person som man trodde man kunde lita på, de är då de e svårt att inte ta åt sej. Jag är dock inte en person som ger mitt förtroende till vem som helst (de gör väll iof igen men vissa har svårare än andra och jag har väldigt svårt för det)... jag har dock mycket lättare för å ta till mej folk och bry mej om dem...ger dom mej sitt förtroende så e jag inte den som missbrukar det utan vidare.

Men som sagt ba för att jag gör de betyder de inte att jag "ger mej själv" till dem... givetvis handlar de om att ge och ta och man bygger upp förtroende och tillit... men kan säja att de e väldigt få jag litar på...och vissa vet man vart man har och litar bara på med vissa grejer alltså inte fullt ut... Givetvis uppskattar jag väldigt mycket de personer som jag vet bryr sig om mej, sådana personer som jag vet aldrig skulle vända mej ryggen eller svika mej utan vidare... dom personerna har jag respekt för och lyssnar på och tar till mej... för jag vet att deras avsikter är goda... De är oxå sådana avsikter jag har mot folk som jag har nära och bryr mej om, säjer inte saker för att jag skall ha rätt, moral predika eller liknande utanför att jag bryr mej och utgår ifrån hur jag känner personen...

Satt och läste gamla dagböcker för ett tag sen och shit vad jag har förändrats som person... Givetvis finns de grejer som jag ångrar..., men en period då jag var väldigt olik mej själv idag ångrar jag dock inte att jag var sådan då för jag lärde mej så otroligt mkt och formades så mkt av de till den jag är idag....jag har dock verkligen inget intresse av att vara sådan nu... vilket känns ganska skönt... även om vissa andra människor verkar ha svårt att acceptera det ibland...rättså tröttsamt faktiskt...

Jag tycker, tänker och känner som jag gör och så e det! Jag är den jag är... Jag tänker inte ändra på mej för att det passar någon annan bättre när det i grund och botten bara har med mej och mitt liv att göra... (Hade det blivit konsekvenser eller involverat någon annan hade det ju vart en annan sak...)

Nä men så ärligt talat det är upp till var och en hur man vill leva sina liv... däremot och ganska ofta kan man ifrågasätta folks väderingar?! Denna värld vi lever i är verkligen så förpestad och så giftig... mycket av det är det också vi som skapar men vi går med tankar som att det inte är vi som orsakat detta och att vi inte kan påverka och förändra dessa grejer... Men de är egentligen i många fall inte sant... Komplicerat när man snurrar in sej i alla dessa tankar... så tänker inte spinna vidare på det här och nu!

Kan ju dock medela att man blir en aning skadad av att plugga sociologi om inte annat... man får ett helt annat medvetande vilket i framtiden förmodligen i flera situationer kommer leda till mycket frustration.

När skall vinden vända?!?

Helt ärligt?!?

Jag e så trött, så matt å så himla less på allt...

Vill inte känna så här... vill inte må såhär...

Hatar den fucking jävla ångest klumpen i magen...

Mina problem i all ära... men asså den absolut värsta känslan jag vet som verkligen tär och äter upp en inifrån de e att titta på när någon jag har nära mår dåligt och jag inte kan hjälpa den här personen!....

De gör så fucking ont...! Önska jag kunde gö allt bra...

Gö så att du mår bra... men de går inte... jag kan bara finnas vid din sida...

Och där finns jag ALLTID vad som än händer... vid din sida eller bakom din rygg låter dej aldrig falla! Its us against the world always...!

Älskar dej så oerhört mycket du betyder så mycket för mej, vet inte vad jag skulle göra utan dej.... Jag vet att du kan ta dej igenom de här, du måste gö de! De e inte värt att ge upp... jag förstår att det känns tungt... de är inget kul att va påväg upp å sen falla med en dunk ner till botten igen...! Men jag vet att du kan resa dig, jag vet att du klarar de här!

Bakslag kommer alltid komma... och ibland blir de inte som man tänkt sig... men jag lovar dej du e så mycket starkare än vad du tror och när du tagit dej igenom detta också kommer du känna det och de kommer ge dej kraft och motivation att fortsätta framåt!

Omg...ibland e de verkligen svårt att se anledningen till allt som händer...

Men de e väll de ända som får en att orka i längden...att alltid ha i åtanke:

Everything happens for a reason...!

Please don´t give up, FIGHT,I belive in you, I know u can make it!!!

Det finns inte många personer som jag släpper in... och ännu mindre anförtror mig åt....

Jag brukar dock försöka att inte dömma någon jag inte känner och ärligt i nya relationer så e de liksom från scratch varken på minus eller plus tillit, förtroende och respekt är något man ger och tar och bygger upp de genom att ge så förtjänar man det... däremot är det nån som väljer att anförtro sig åt mig så varsigod jag e inte den som sviker i första taget och aldrig utan anledning... men jag skulle aldrig "ge mej själv till någon" bara så på de viset...inte i första taget...jag kan helt enkelt inte..det går inte... visserligen ger jag tillbaka alltså å jag kan öppna mej och ta emot även släppa in men jag öppnar mej inte och å släpper in så man kommer åt mej....DE krävs en hel del för att det ska hända... så e de ba... de e förmodligen något som man oxå lärt sej efter misstag där man fått livserfarenheter som man inte vill vara med om igen....

Ibland händer de dock att man råkar blotta sitt yttersta innre och en del svageheter man har.... alla har sina svagheter lixxom... jag brukar dock inte visa dem soom endast rör mej själv, jag kan visa mej sårbar och uttrycker känslor alltså de e inte det... men vissa grejer som inte rör någon annan än mej själv det är oxå sånnt jag gärna håller för mej själv....

Det är så jag reder mej gärna på egen hand... allt för ofta är de få som förstår.... jag begär iof inte de, men jag behöver inte heller höra nåns åsikt speciellt inte från nån som inte förstår!

Däremot som sagt när man råkar blotta något sådant för någon...de kan hända av olika anledningar... men då känns de iafl som jag aldrig någonsin vill prata med den människan igen...

Och då finns de en risk att jag snarare pushar iväg den personen...

Jag har aldrig vart en sån person som bryr mej så mkt om vad andra tycker,tänker eller säger ialf så sviker jag inte mina egna åsikter och liknande för någon annans om jag verkligen inte själv faktiskt tycker det, men ibland finns de folk som sätter ord på ens egna tankar som man egentligen aldrig skulle uttala själv.... och då blir det verkligt... mkt verkligt....och även väldigt sårbart ibland...

Jag kan erkänna mina fel och brister de har jag inga problem med....och

Jag kan ta att få höra det från andra, jag står för det och härdar ut att visa mina svagheter...

Men jag tycker inte om det....

De svagheter som egentligen endast utgör konsekvenser för mej själv får jag inte ut något av att visa för någon heller... för som sagt dom svagheterna rör endast mig och med de menar jag alltså att de inte direkt går ut över nån annan så de spelar egentligen inte någon större roll vad folk har att säga om dom... för de e bara jag själv som kan göra något åt dom om dom går att göra något åt, det är iafl bara jag som behöver leva med dom och deala med dom!

Jag är min egen domare, ingen annan har rätt att dömma mej utifrån dessa svagheter för dom vet definitivt inte hela historien och grundläggande orsaker....och främmst av allt som sagt de e inte dem som får leva med det....

Så e de!... Finns en rätt stor poäng med inlägget dock e de invecklat...

Anyway folks för att säga det jag vill komma fram till i en mening;

I´m my own worst enemy!

Well fuck it... thats just the way it is right now!