I'm not in a good place right now...

Känner mig trött, ledsen, utmattad,vissen och fylld med ångest, oro å stress.

Känns bad, real bad... men så är det ibland, man kan inte alltid vara på topp!

Dock är det i hög tid att börja ägna iafl ett par tim varje dag åt välmående, meditering,träning osv, sen dessutom försöka äta regelbundet, dricka ordentligt och försöka få 8tim sömn varje dygn. 

För den här livsstilen är ju ohållbar asså! 

Hehe time for a change :)

Jag gillar inte hösten när alla löv har fallit och allt blir färglöst, grått å trisst, har aldrig gjort och kommer nog aldrig göra, jag gillar inte vinter speciellt mkt heller av flera anledningar....

Visst finns det mkt mysigt man kan hitta på under just denna årstid men kylan och mörkret väger över det, det får mig att vilja gå i ide typ.

Tycker inte det är något roligt alls att behöva gå utanför ytterdörren när det, blåser, regnar, snöar å e svin kallt! Usch!

Är som i en dvala hela denna årstiden, känner mig som vissen och en helt annan människa ärligt talat!

Många som har ont av att inte få ljus å de kan jag verkligen känna igen.

Så är det!

Men som alltid får man göra det bästa av situationen....typ... men jag tänker då fasiken inte gå runt och låtsas att jag tycker om den här årstiden ba för det, no no doesn't work that way!

Det är tur att under några sällsynta tillfällen solen brukar titta fram iafl får hoppas de blir mkt av det...!

Jag vet inte vad jag håller på med riktigt just nu...

Känner mej en aning ambivalent och förrvirrad asså...

Jag vet inte vad jag känner, hur jag mår eller nått typ...

Kan inte hitta koncentration att fokusera på de jag egentligen borde heller... 

Mina tankar ägnas till mycket annat just nu...

De e skönt å virra bort sig i en värld som endast existerar för att man framkallar den och håller den vid liv... alltså som på ett sätt är en illusion eller dröm... fast en sådan man kan ta på och som existerar... men som är separerad från ens "riktiga" värld och som man inte vet om den egentligen riktigt fungerar i ens "riktiga" vardagsliv... och det är väll precis så här läget ligger till just nu... för mig.

Dock är det som sagt ändå på riktigt, det är verkligt, och håller på att ytterligare bli en verklighet som jag inte kan leva i nu men som ändå håller på att ta form och bli en del av min "riktiga" värld... vilket egentligen inte får ske just nu... eller snarare KAN ske...

Det är skillnad på vad man vill och vad man är villig att göra, ibland kanske man inte är villig att göra det man kan, men oftast det som präglas av vad man konkret gör är just de man kan göra... för det är inte alltid man kan göra det man vill.

Jag vet ingenting just nu, jag kan inte deala med de jag egentligen måste göra... men det är snart dax att ta tag i det...

Jag vet dock att eftersom jag inte kan leva i det som håller på å ta form också kommer leda till att jag förlora något som jag inte riktigt är redo att släppa ... jag vill egentligen inte släppa de överhuvudtaget, men jag kommer bli tvungen. 

Timing Is Everything!

Allt är äkta allt är på riktigt men den sista pusselbiten  kan inte sättas dit i nutid för den passar inte!

Och den pusselbit som passar in kommer inte kunna falla på plats ännu... i have to take care of some stuff first!

It really is bittersweet... but everything has a reason...wonder what this one is...

Allvarligt talat mina sömnproblem är inte att leka med!

Hjälper inte att man genom det dessutom vänder på dygnet!

Blir lite av en ond cirkel.

På nätterna flödar tankarna som mest... det är då man hinner stanna upp, tänka, känna, och reflektera över tillvaron och vad som försigår i ens liv och påsåvis få perspektiv på saker och ting.

Dock när det periodvis verkligen är FÖR mycket så hinner man inte reflektera över någonting direkt.

Man hinner inte tänka och känna efter hur man till exempel mår för man är så fucked up å så busy med allt annat att man inte hinner stanna upp.

Alltså alldeles för stressad och ångestfylld för att kunna få ro och slappna av.

Givetvis finns ju alla intryck och allt liggandes där, det försvinner ju inte helt utan finns ju där obearbetat. Vilket kan resultera att de snarare trycker undermedvetet och pyser ut genom saker omedvetet... som till exempel orsakar sömnproblem!!!!!!

Jag älskar att sova, hatar att stiga upp på morgonen och hatar att gå och lägga mig på kvällarna.

Jag är en nattuggla men brukar ju ändå kunna somna när jag väl blir trött, men när man inte kan det utan man typ enbart deckar av kroppens utmattning då e de inte direkt kul, oavsett vilken anledning som ligger till grund för det!

Jag tror alla har något som man önskar att ha ogjort, det finns vissa saker man också önskar aldrig hänt osv. Det finns säkert även mycket man gjort och sagt som man helst av allt hade velat radera eller få göra om.

Jag har gjort mycket dumt i mitt liv... Många saker förstår jag inte ens varför...

Det är dock saker som alla har gett mej en och annan läxa... och som jag faktiskt av dem allra flesta tagigt lärdom av och gett mej livserfarenhet som jag kommer ha med mej för alltid.

Vilket egentligen också känns som något av det viktigaste...

För det som redan har hänt kan man inte få ogjort... och det finns en mening med allt...

Jag är verkligen allt annat än perfekt och oh ja, jag gör och har gjort mycket fel och misstag... vilket är mänskligt.... men saker som jag gjort och ångrar där tror jag nog dock att i de flesta fall har blivit allra störst konsekvenser för mig själv och ingen annan ...

Och jag själv har fått stå till svars för mitt beteende och handlande och fått lära mej en läxa där efter... vilket inte är mer än rätt....!

Men det är när man har ånger och de blivit konsekvenser för någon annan av sitt egna handlande som de är illa!

Då bör man ju givetvis stå sitt kast och ta konsekvenserna av de som blir utav det med...

Sorligast är dock när folk inte gör det. Och inte tar emot lärdom av dessa läxor samtidigt som dem kanske inte heller vågar stå för sitt agerande och handlande! När folk inte kan erkänna att dom haft fel eller vågra be om ursäkt för något dem gjort...De kan va riktigt illa....

Men hur man vill leva sitt liv är som sagt upp till var och en...dock blir de konsekvenser av allt... frågan e ba vem som drabbas och vem som får stå till svars för dem?!