Det här konceptet borde bli world wide...!!! så mkt som vi i västvärlden konsumerar... och för att inte vara beroende av ideella bidrag så har Blake, Killen som startade TOMS Shoes kommit på att man för varje gång någon köper ett par skor ger dom bort ett par skor till något bättre behövande barn i tredje världen...

Exempelvis får vissa barn inte börja skolan om dom inte har skor, dom blir alltså nekade utbildning för att dom inte har skor! Ett par skor kan med andra ord change pretty much i en värld som är främmande för många av oss.

Samma sak med solglasögon varje gång man köper ett par hjälper dom någon behövande i tredje världen med ögon vård. 

More thinking like this om vi nu skall konsumera som vi gör kan vi väl lika gärna dela med oss samtidigt! 

Tänk vad underbart det hade vart att varje gång man shoppa så vet man att det också är någon där ute som behöver hjälp eller som här behöver ett par skor faktiskt får det.

Vissa gånger kanske man mer eller mindre måste prioriterar att köpa höst kängor till sig själv en månad och då inte har pengar att skänka till någon ideell organistation exempelvis så på detta sätt vet man att man ändå samtidigt bidrar med något till människor som verkligen behöver det! Underbart!

Dela med oss, värna om varandra, love, peace & harmony!

Mys music ♥ !

Vissa händelser kan te sig större och mer betydelsefulla i någons liv än om samma sak skulle hända för någon annan i deras liv.

Så är det... vi lever individuella liv och hur vår värld ter sig, hur vi ser på den och uppfattar den har med vår uppväxt att göra, den omgivning som funntis och finns runt omkring oss, trender, normer, traditioner, seder och bruk, vi influeras från flera håll. Naturligtvis är personliga upplevelser , livserfarenhet  något vi oxå formas av. Så är det...

Ibland får man uppvaknande... det behöver kanske inte vara en stor grej i sig som är utlösaren... dock kan det komma SÅ mycket mer med det än bara det som händer i sig och vad det nu innebär...

Utlösaren i sig kan ju med vara jobbig eftersom det kan vara en konsekvens av ett levne eller något man gjort i ens förflutna som man vet kanske inte varit bra för en... men man har inte tagit tag i det eftersom det funkat.

Det har funkat för dagen... det har vart ett sätt att hantera allt, det har vart ett sätt att kunna prioritera alla måsten och det som är "viktigare" ... för stunden åtminstone... man kanske har försökt göra mer men aldrig riktigt gjort vad man vet att man borde på alla plan vilket egentligen är en förutsättning... 

Det som får ta smällen är just det som måste fungera i längden, och det är även det som måste fungera för att något överhuvudtaget faktiskt skall fungera. För fungerar inte det så fungerar ingenting...

När den "motorn" kraschar blir det kaos... för då funkar som sagt ingenting längre...

Man måste ta hand om den "motorn", prioritera den, och vårda den så att den skall hålla på långsikt inte bara för stunden, inte bara för en period... man kan inte bara sätta lite tejp över en läcka och tro att den skall sluta läcka av sig självt... ibland gör den det, men det blir fortfarande märken av det och hål... som senare kommer få konsekvenser, tillslut har "motorn" fått så många turner att den tillslut säger ifrån och kollapsar helt i stället.

För att "motorn" skall bli bra igen, behövs reparering, och att "motorn" sköts om ordentligt och får rätt olja osv. i fortsättningen och att man inte går tillbaka till gamla vanor, alltså till det som orsakade skadan från första början. 

Oavsett så är det ett uppvaknande när "motorn" får sig en turn så den måste tas hand om så den fungerar igen... och detta innebär inte bara en kur med lite olja på 2 veckor utan för en livstid... även om det kommer bli bättre så finns det risker att det dock aldrig kommer försvinna helt och kommer återkomma som ett brev på posten om läget någon gång blir det samma...

Tillståndet som "motorn" hamnat i efter att den kraschat blir minst sagt ångestladdat, inte bara av den skada som fysiskt påverka "motorn" utan även allt det som kommit med det...Dessutom kanske hela grejjen kom som en mindre shock eftersom man aldrig trodde att den dagen skulle komma då "motorn" faktiskt pajja tillslut! Where it all begun, saker som lett till det ena och det andra och som det blivit konsekvenser av väcker också minnen, ibland smärtsamma minnen... 

Ångest, Oro och Nedstämdhet.  

Metaforer, metaforer, metaforer... fo shoo but its real life... och "motorn" är du, är mig, är en själv. Body, heart, mind and soul!

Detta är inte det värsta som har hänt och det är inte det värsta som kunnat hända heller...

Det innebär dock en stor omställning... både fysiskt och mentalt...

Oavsett om det handlar om stora eller små strider i livet så måste man kämpa... så är det! You have to make it happend! Nothing in good life comes easy or without a price, you have to fight for it or pay the price and you must never give up!

Även om det är saker man ibland får lära sig att leva med och lära sig hantera så är det upp till oss själva att göra det.

Ibland  behöver man stöttning och hjälp, men man måste själv suck it up and walk the road. Så är det...!

Vissa gånger känns det bara lite tungt... man kan inte hjälpa hur man känner och hur man reagerar ibland...och man får känna så, det är männskligt (oavsett om andra tycker det är en big deal eller inte) så är det bra att känna efter, låta känslan komma och bara vara, det viktigaste är dock att aldrig stanna där för länge.

Time to rise , stand tall and keep on walking ... thats life, all day, every day...!

Jag brukar ju för det mesta blogga överhuvudtaget när jag måste få ut något och detta gäller ju även de tunga inläggen... därför kan det ju kännas som man ofta läser samma sak och det gör man kanske med mer eller mindre eller vissa saker upprepar sig även om de handlar om olika saker och situationer, dock är det ju för att jag känner så eller tänker på just det just då jag skirver.

Vilket i sig är rätt intressant...

There are signs everywhere till och med i hela bloggen många inlägg som tyder på det... ahh jag har vetat så väl... jag har kännt det i hela mig... även om det vart i olika situationer så är det återkommande känslor och beteende, sömnlöshet, oro, ångest osv. Jag har hanterat det genom att lugna ner mig mentalt och sen satt det åt sidan and moved on with it... men inte ändrat så mkt mer änså...

Vila, sova ordentligt, äta regelbundet, ofta och lite och annorlunda, samt inte stressa, göra mig av med allt som framkallar det så gott det går... doktorns order...plus tabletter...

En del förändringar är inte längre ett val det är ett måste... i princip!